Jag vaknade halv fyra på eftermiddagen efter jobbnatt nummer två av tre. Skrollade igenom instagram och insåg att det var semmeldagen. Det hör ju till att äta semla just den dagen, men jag var inte alls sugen på att köpa en kondissemla med tråkig mandelmassa och hårt vispad grädde. Så sent på eftermiddagen skulle de nog inte vara så färska heller. Hämtade Åke på föris och åkte till affären och köpte jäst, florsocker, mandel och vispgrädde. Tror vi spenderade mer än en halvtimme i affären, Åke fick nämligen en egen liten kundvagn som han, bara han, fick köra. Alltså livet med småbarn. Klockan hann bli åtta innan vetebullarna var färdiggräddade och då fanns ingen tid för bullarna att hinna svala innan jag skulle börja jobba. Åke hade dessutom somnat och Henke hade redan ätit en semla på jobbet. Det blev inga semlor på semmeldagen. Men igår fick jag revansch! Då var jag ledig och hade all tid i världen att göra klart semlorna. Jag gjorde en egen mandelmassa efter svärmors recept och blandade den med inkråmet av bullarna och lite rinnande grädde för att få till rätt konsistens. Mandelfyllningen är så viktigt, tycker aldrig konditorierna får till den perfekta smaken eller konsistensen. Vispade grädde sådär lagom hårt och pudrade min bullbakelser med florsocker. Det blev varsin semla till alla familjemedlemmar, somliga åt bara grädden men alla verkade gilla det de åt. Nu har vi ett gäng släta vetebullar i frysen som kan bli semlor hur fort som helst. Får se hur lång tid det tar innan vi blir sugna på semlor igen....
Gott :)